Nyss hemkommen från stan. Var hos Glenns mormor och hälsade på en liten sväng med. Allt för att undvika det vi behöver göra mest - städa förrådet så vi får in all skit till vintern. Grannarna verkar ha nån stor fest, typ bröllop. Jag vill också! Gifta mig alltså. Har redan allt planerat ALLT i huvudet!
Anyhow. Skruttan är fortfarande jättesjuk. Känns som det bara blir värre och värre. Hostan har blivit envisare, hon bara sover...NÄRA tättinpå ska det vara, hon äter knappt...får tvinga i henne nästan. Som tur är ska jag till BVC på måndag och väga henne igen, förra gången hade hon inte gått upp som hon ska riktigt...hoppas det är för att hon är lite krasslig. Vill verkligen INTE börja med tillägg, det är så fruktansvärt smidigt att amma.
Sover inte ordentligt om nätterna, drömmer mardrömmar och vaknar stup i kvarten för att kolla om hon fortfarande andas. Min största rädsla är att förlora mitt älskade lilla hjärta. Skulle nog sörja ihjäl mig.
Har rensat tankarna genom att göra det jag alltid gör när ångesten kryper i skinnet. RENSA och ORGANISERA. Så idag var det garderobernas tur. Sorterade ut och slängde en massa gamla omaka strumpor och uttvättade trosor och kalsonger. Antar att det är mitt sätt att bearbeta oron.
Imån börjar Glennis sin nattvecka med. Jag hatar nattveckan.
NÄE fyfan va deppigt dethär blev. Nu ska jag tända upp lite ljus här hemma och mysa ner mig med familjen i soffan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar