tisdag 28 september 2010

Trött.

Åh vad jag är trött! Har ÄNTLIGEN putsat mina jävla fönster! Hängt upp gardiner med, dammat och stökat runt rent allmänt i huset. Nattat skruttan också såklart. Lätt match ikväll, hon däckade direkt! Antar att det beror på vaccinationssprutorna hon fick innan idag. Kan tala om att det högg i mitt stackars modershjärta att se mitt barn så ledsen!

Äh. Jag har inget intressant att blogga om egentligen. Det får bli en bit choklad och ett avsnitt Vampire Diaries.

måndag 27 september 2010

Det ljuva livet.

Trodde jag hade lagt mobilen i tvättmaskinen...! Eller rättare sagt i fickan på morronrocken. Tyckte det skramlade oroväckande. Men, det var BARA några riesenkolor. Hm. Ska bli spännande och ta ut den tvätten sen. Jaja, lite spänning i vardagen förnöjer!

En annan mindre rolig sak är mitt jävla hår. Tappar kopiöst mycket! Fortsätter det såhär är jag flintskallig innan jul.

Skulle putsat av fönsterna idag, har gått och sagt att jag ska göra det i flera månader typ. Dom ser förjävliga ut. Meeeeeeeeen det regnar och blåser så då går det ju inte....SYND! Eller inte! Putsa fönster är nästan högt upp på min lista över saker jag hatar att göra.

Skruttan sover och jag har en kopp kaffe i handen och ett styck mysig katt bredvid mig i soffan. Life is goooooood.

lördag 25 september 2010

Förbannade jävla pissdag.

Är helt fucking slut. Har knappt kommit hem till Vetlanda och jag är redan på pissdåligt humör. Mycket på grund av att det känns som att Glenn och jag aldrig får vara själva. Vet inte hur länge sen det var vi satt i soffan bara han och jag och tittade på film ihop. Saknar det!
Är det inte ungar ena helgen så nog fan kommer det folk hit och ska dricka öl fast dom vet att man har småbarn. Funkar liksom inte att ha hemmafest när man har ett spädbarn som ligger och ska sova!

Trodde jag skulle få lugn och ro när jag kom ner till Blekinge, men icke! Var på sjukhuset redan andra kvällen med skruttan. Trodde hon hade fått tillbaka sin öroninflammation. Det var som tur var inte öronen men tydligen håller en liten tand på att komma fram.

Vill bara låsa in mig någonstans och vara själv. Funderar på att ta vagnen och gå en sväng senare och bara få ha tyst runt mig. Är så fruktansvärt trött på att ha folk runt mig just nu så jag kräks snart. Sätter mig på toaletten och lipar en stund istället.

(Vågen visar under 50-strecken igen och jag är lycklig. )

fredag 17 september 2010

Bättring!

Inatt har varit den bästa natten på länge! Bara vaknat till en gång och behövt inhalera och så har hon inte hostat SÅ mycket. SKÖNT! För idag kommer min moster och så kommer de stora barnen också, hade varit tråkigt att gå omkring som en zombie då. Nu ligger Tuvan och sover och jag har både hunnit duscha och äta frukost.

Vill ut och träffa folk. Hade velat gå till ÖF idag och göra klart hennes hand och fotavtryck, men med risk för att hon kanske smittar ner nån annan stackars unge, stannar vi hemma.

Ringde upp BVC nu. Hon smittar ingen sa dom! Woho! Då blir det ÖF idag i alla fall!

Då ska jag borsta tänderna och bege mig!


Bästaste Tuvan på hela jorden!

tisdag 14 september 2010

Me and I

Lämnat Tuvan för andra gången helt själv med pappa. Aldrig varit ifrån henne så länge! 3 ½ timme!!! Var på MeandI-party hos Nathalie i föräldragruppen. Beställde denna söta klänningen till min lilla prinsessa, hon kommer bli SÅ FIN!

Älskling stannar hemma inatt med. Hoppas HOPPAS denna natten blir bättre och att Tuvan slipper ha så ont. Nu ska jag dricka en stor mugg te och sen krypa upp i famnen på min stora älskling.

Sjukhuset igen.

Ventoline tålde hon inte. Blev rödflammig i hela ansiktet! Skrek och hostade hela natten gjorde hon också. Ringde till sjukan direkt på morgonen igen och fick komma på en gång. Lät som en kaffebryggare i lungorna idag med! Fick inhalera igen och så kollade dom öronen en gång till! Öroninflammation. Så lite alvedon och pencillin på det....FYFAN!

Orolig och uppstressad som man är...så kommer det ingen mjölk heller. Får panik snart.
Att min moster kommer upp och hämtar mig i helgen så jag får lite semester och avlastning nästa vecka kunde inte komma lägligare! Hoppas nu bara att Tuvan kryar på sig...mammas lilla hjärtegull.

måndag 13 september 2010

Sjukhuset.

Börjar snart gråta. Orkar inte se mitt lilla hjärta såhär sjuk. Var med henne på sjukhuset idag så nu har hon i alla fall fått lite medicin mot hostan.
Låter som en kaffebryggare när hon andas.

Glenn är hemma från jobbet inatt. Jag är ett nervöst nervvrak. Sov nästan ingenting natten som gick.

Nu ringde Glennis att han är på väg hem från gymmet, så nu ska jag sätta på lite te-vatten. Sen får det bli sängen!

lördag 11 september 2010

Hysterika.

Jag blev hysterisk och ringde akuten i Eksjö. På barnakuten i Jönköping svarade de inte ens. Tuvan bara hostar och hostar. Lät hemskt. Nu sover hon lugnt i soffan bredvid Glenn och mig.

Imån ska jag på Aloevera-visning hemma hos Ulrika. Vet inte vad det är men skönt och komma hemifrån och göra nått iaf.

Har sån fruktansvärd bortlängtan. När Tuvan blir lite större, innan jul kanske, ska jag åka till de två finaste i Göteborg och hälsa på. Nästa helg kommer min moster hit och när hon åker hem ska jag och Tuvan följa med och stanna hos mormor hela veckan när Glennis jobbar eftermiddag, sen kommer han och hämtar mig på fredagen. Ska bli skönt att komma till mormor och mamma och få koppla av lite.

Hm. Nu ska jag ta en kopp te och lugna nerverna lite.

DEPPIGHETER.

Nyss hemkommen från stan. Var hos Glenns mormor och hälsade på en liten sväng med. Allt för att undvika det vi behöver göra mest - städa förrådet så vi får in all skit till vintern. Grannarna verkar ha nån stor fest, typ bröllop. Jag vill också! Gifta mig alltså. Har redan allt planerat ALLT i huvudet!

Anyhow. Skruttan är fortfarande jättesjuk. Känns som det bara blir värre och värre. Hostan har blivit envisare, hon bara sover...NÄRA tättinpå ska det vara, hon äter knappt...får tvinga i henne nästan. Som tur är ska jag till BVC på måndag och väga henne igen, förra gången hade hon inte gått upp som hon ska riktigt...hoppas det är för att hon är lite krasslig. Vill verkligen INTE börja med tillägg, det är så fruktansvärt smidigt att amma.

Sover inte ordentligt om nätterna, drömmer mardrömmar och vaknar stup i kvarten för att kolla om hon fortfarande andas. Min största rädsla är att förlora mitt älskade lilla hjärta. Skulle nog sörja ihjäl mig.

Har rensat tankarna genom att göra det jag alltid gör när ångesten kryper i skinnet. RENSA och ORGANISERA. Så idag var det garderobernas tur. Sorterade ut och slängde en massa gamla omaka strumpor och uttvättade trosor och kalsonger. Antar att det är mitt sätt att bearbeta oron.

Imån börjar Glennis sin nattvecka med. Jag hatar nattveckan.

NÄE fyfan va deppigt dethär blev. Nu ska jag tända upp lite ljus här hemma och mysa ner mig med familjen i soffan!

fredag 10 september 2010

Slacker.

Idag har vi inte gjort många knop lillan och jag. Vaknade halv nio. Sen dög inget annat än att ligga i min famn och sova. Hon är fortfarande snuvig och nu har hon börjat hosta med.
Varje gång jag la ner henne vaknade hon och blev jätteledsen. Så tog henne i famnen tills hon somnade och sen la jag både henne och mig i sängen och vaknade inte förrän Glenn kom hem vid tretiden.
Kom precis hem från MAXI. Jag HATAR verkligen att fredagshandla. Det är ungar och kärringar ÖVERALLT som springer och trängs.

Nu ska jag ta en dusch medan Glennis gör färdigt maten. Ikväll blir det hemmagjord pizza och en film. Om jag orkar ska jag färga håret också.

torsdag 9 september 2010

Ett nytt liv.

Hittade min gamla blogg. bloggsida.se bara krånglar så i fortsättningen kommer jag skriva här.

Mycket har förändrats sen senaste inlägget på denhär bloggen. Varje dag är inte ett krig jag måste utkämpa. Livet består inte av resor till och från psykakuten, sönderskurna armar, sömnlösa nätter, benzosug eller självmordstankar. Jag balanserar inte på borderlinen lika ofta som för tre år sedan.

Jag äter fortfarande tabletter och går fortfarande i terapi. Jag kommer alltid ha min diagnos att dras med. Saker och ting kommer alltid vara svart/vitt, zebrarandigt. Men det är lättare att andas nu. Min underbara dotter och sambo fyller mitt liv med kärlek och mening.